Index grundläggande rättigheterna
Europeiska unionens byrå för elementär rättigheter
Europeiska unionens byrå till grundläggande rättigheter (på engelska: European Fundamental Rights Agency,FRA) är ett EU-byrå liksom invigdes 1 mars samt har sitt säte inom Wien. Den inrättades genom rådets förordning (EG) siffra / från den 15 februari likt efterföljare mot Europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet (European Monitoring Centre on Racism and Xenophobia, EUMC).
Uppdrag
[redigera | redigera wikitext]Dess uppdrag omfattar ”insamlande samt analys från data angående grundläggande rättigheter, i princip vad gäller alla rättigheter som räknas upp inom stadgan [om de primär rättigheterna]”; den är emellertid avsedd för att inrikta sig på inom synnerhet ”de ämnesområden såsom ingår inom EU:s lagstiftning”.[1] Detta existerar en utvidgning av EUMC:s tillämpningsområde, såsom inskränktes för att omfatta rasism och främlingsfientlighet.
Liksom förutvarande EUMC, sysslar FRA inom första grabb med analys, rapportering, tillhandahållan av expertis för EU:s organ, medlemsländer och kandidatländer, samt folkupplysning. Byrån existerar inte avsedd att ingripa i enskilda fall – det beredningsområdet hör mot Europeiska domstolen f
Mänskliga rättigheter
- Den här artikeln handlar om den juridiska termen. För allmänt historiskt-filosofiskt perspektiv, se Naturrätt.
De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten och övrig internationell rätt, och preciseras i internationella överenskommelser. Dessa rättigheter reglerar relationen mellan statsmakten och individen och fastställer samtidigt vissa skyldigheter som staten har gentemot individen. De mänskliga rättigheterna har sitt ursprung i den engelska Magna Carta från , den franska Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter från och den amerikanska självständighetsförklaringen från I Sverige var det Magnus Ladulås lag från Alsnö stadga som gav frälset sina första rättigheter mot kungens makt. Vissa anger Kyros cylinder som ett tidigt exempel på en uppräkning av några av dagens mänskliga rättigheter.
De mänskliga rättigheterna framställs ofta som universella, bland annat i det engelska namnet på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Det innebär att de avses gälla över hela jorden, oavsett land, kultur eller andra omständigheter. De ska gälla för var och en, oavsett etnisk tillhörighet, hudfärg, kön,
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, även känd som rättighetsstadgan, är en stadga som reglerar grundläggande rättigheter inom Europeiska unionen. Tillsammans med Europakonventionen och medlemsstaternas författningar utgör den grunden för mänskliga rättigheter och grundläggande fri- och rättigheter inom unionen. En ursprunglig version av stadgan proklamerades högtidligt av Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen den 7 december i Strasbourg, Frankrike.[1] Den uppdaterades och blev rättsligt bindande genom Lissabonfördraget den 1 december
Rättighetsstadgan innehåller en rad bestämmelser om alltifrån rätten till liv och förbud mot tortyr till likhet inför lagen, rätten till fri rörlighet för personer och rätten till rättvisa arbetsförhållanden.
Rättighetsstadgan är tillämplig inom hela Europeiska unionen, dock endast för unionens institutioner, organ och byråer samt medlemsstaterna när de tillämpar unionsrätten. Ledamöterna i Europeiska kommissionen svär en ed inför EU-domstolen om att respektera stadgan, tillsammans med unionens fördrag, i samband med a