Blanda rå linolja och terpentin
Olja
Den olja man kanske främst förknippar med ytbehandling av utvändigt trä är linolja, som framställs ur linfrö. Linolja är kemiskt sett en blandning av triglycerider, det vill säga estrar av glycerol och högre omättade fettsyror. Linolja är en naturlig så kallad oxidativt torkande olja.
Eftersom den råa linoljan torkar långsamt tillsätts ofta ett så kallat torkmedel (sickativ). Detta görs ofta i samband med uppvärmning till +–°C då man får så kallad kokt linolja. Om man kokar rå linolja till +–°C, utan att luften får tillträde, får man så kallad linstandolja. En större eller mindre mängd linstandolja ingår till exempel ofta i oljefärg för att bland annat få bättre utflytning och väderbeständighet.
Vid ytbehandling med en opigmenterad eller laserande olja används ofta en kombination av olika oljor, till exempel kinesisk träolja, linolja och standolja. Även alkyd, som är en syntetisk produkt, bland annat framställd av naturliga oljor, kan ingå i dessa. Vanligen tillsätts en fungicid för att motverka ytliga svampangrepp. Blandningen kallas ofta fungicidolja eller grundningsolja (grundolja). Den kan vara lämplig till behandling eller grundbehandling, speciellt på nytt saltimpr
Terpentin &#; Fördelar och nackdelar
Posted On februari 5,
Terpentin, eller balsamterpentin är ett destillat av barrträ som i Sverige framförallt produceras av tall. Terpentin kan dock tillverkas av många olika träslag, bland annat silvergran som används för att tillverka det så kallade Strassbourg- terpentinet eller det franska terpentinet och lärk som används i venetianskt terpentin.
Ordet balsam kommer ursprungligen från Meckabalsamträdet som växte i Palestina och avsåg den mjölkaktiga växtsaft som utvanns ur detta träd redan på biblisk tid. Ordet balsam används idag i överförd bemärkelse som benämning på alla växt- och kådsafter som utvinns ur växter.
Produktion av balsamterpentin görs på olika sätt beroende på hur stora mängder flyktiga terpener källträdet innehåller. Historiskt har terpentin i Sverige producerats antingen i tjärdalar på samma sätt som furutjära eller genom destillering av kåda som uppsamlats med hjälp av koppar och barksnitt på liknande sätt som gummi utvinns på gummiplantager. Vid barksnittsproduktion kokas den uppsamlade kådan varpå de flyktiga terpenerna avgår som ånga och avkyls till vätska. Så här har man producerat terpentin åtminstone sedan
Jag har ständigt trott för att terpentininblandningen inom linolja syftade till utföra oljan tunnare, dvs öka dess inträngningsdjup, Men Morsans länk mot Oppboga gav följande info:
"Vid varierande temperaturer bor balsamterpentin användas som lösningsmedel. När balsamterpentinet avdunstar får syret tillfälle att oxidera Linoljan (linoljan stelnar) även långt nere i träet. Utan balsamterpentin riskerar man att fa o-oxiderade fickor av linolja, som då träet blir varmt, tränger upp mot ytan. angående ytan ar täckmålad kunna blåsor uppstå i färgen."
Det fanns ju intressant.
Jens H skriver:
"Hade det varit så för att du skulle grundolja innan målning tillsammans linoljefärg är kapabel du självklart använda dig av enbart linolja. "
Detta gäller endast angående man målar med färg utan terpentininblandning.
Annars bör man sträva efter för att för varenda lager äga en fetare blandning. Dvs först halvoljning 50/50, sedan grundfärg 30% terpentin, mellanstrykning 10%, slutstrykning 0% terpentin. Annars riskerar man för att färgen ej fäster ordentligt, och för att man får feta fläckar (ojämnt sugande underlag)
Nåväl, tillbaka mot ämnet. Jag skulle även rekommendera Majjijjan att halvolja. Om ni känner för att du vil