Värmevärde gammal ved
3. Ved träslag förvaring värmevärde
Vilken ved existerar bäst för att elda med? Hur förvarar jag min ved? Lövträd eller barrträd? Hur äldre ved kunna jag använda? Här försöker vi besvara några ämnen kring ved.
Är det egentligen bra för att elda tillsammans med ved?
för att elda tillsammans med trä innebär att ni använder en inhemskt förnyelsebart bränsle. Eldar du korrekt är detta också miljövänligt.
Vilket träslag bör jag elda med?
Traditionellt brukar man säga för att björkved existerar det bästa träslaget för att elda tillsammans med. Det existerar relativt långsamtväxande och därför kompakt nog för för att brinna längre. Det existerar dock ej lika kompakt som ännu mer långsamtväxande träslag liksom exempelvis ek. Av vissa anses ek som alltför kompakt till att elda effektivt tillsammans. Eftersom detta är därför kompakt förmå högre eldningstemperatur uppstå. Bäst är för att mixa eldning av ekved med andra träslag
Även andra lövträd vilket rönn, lärobok, ask, asp och lönn räknas likt bra brasved.
Det finns många skrivet ifall sägs ändå att all ved ger ungefär identisk värme angående man tittar utifrån vikt. Eftersom exempelvis björk existerar ett mer kompakt träslag tar björkveden mindre utrymme i ditt vedskjul vilket kan existera en fördel om ni har små utrymmen för att tillgå.
Idag påstås dock för att all ved
Olika träslag har olika stort energiinnehåll, även kallat vedens brännvärde. Främst beror det på att olika träslag har olika densitet. Vedens energiinnehåll påverkas också av fukthalten och hur mycket röta och kåda den innehåller.
Energivärde ved för 14 olika träslag
I tabellen hittar du energiinnehållet i ved för 14 olika träslag, från al till äpple. Syrén har det högsta energiinnehållet ( kWh/m3f) av alla träslag, följt av ask, bok och ek ( kWh/m3f). Beräkningarna är gjorda på ved med en fukthalt på 20%.
m3f= kubikmeter fast volum; vedens verkliga volum utan luft.
Tabell energiinnehåll ved 14 träslag
Träslag | Energiinnehåll |
| Syrén | kWh/m3f |
| Ask | kWh/m3f |
Bok | kWh/m3f |
Ek | kWh/m3f |
Äpple | kWh/m3f |
Rönn | kWh/m3f |
Alm | kWh/m3f |
Lönn | kWh/m3f |
Björk | kWh/m3f |
Sälg | kWh/m3f |
Asp | kWh/m3f |
Gran | kWh/m3f* |
| Al | kWh/m3f |
Tall | kWh/m3f |
*kan variera beroende på densitet
Värdena i tabellen är hämtade från Jan-Erik Liss studie Brännved – energiinnehåll för några olika träslag. Värdena för bok och ask kommer från boken Elda i vedspis av Peder Edvinsson.
Jan-Erik Liss använder or
Värmevärden
Uppgifter om värmevärden är svåra att hantera. Dels skiljer värmevärdet kraftigt mellan olika delar av trädet, dels blir eldningsresultatet olika beroende på fukthalten.
Värmevärdet i tall, gran och björk är nästan likadant när det gäller veden (uttryckt i MJ/kg torrsubstans). Däremot blir värmevärdet i björknäver betydligt högre. Björk har dessutom betydligt högre densitet (kg/m3f) än tall och gran (ca kg/ m3f).
Generellt innehåller ett tungt vedträ mer energi än ett lätt, förutsatt att tyngden inte beror på vatten.
De tunga trädslagen som bok, ek och björk har dessutom höga värmevärden och är därför populära bland vedeldare. Personligen bryr jag mig inte om värmevärdet. Det virke som passar som ved får bli det och all sorts ved brinner bra om den är torr. Det som kan ha betydelse är framförallt vid prissättning och handel med ved. Vedsäljaren har en poäng i att ta lite mer betalt för