Skyddsjakt på hjortkalv
Debatt: ”Märkligt beslut om skyddsjakt på hjortkalv”
Anders Jarnemo.
Med syftet att hindra skador, blir det 1 juli–15 april, alltså 9,5 månader, tillåtet att skjuta kalv vid växande gröda och i skogsplanteringar (undantaget Skåne och Gotland) utan tillståndskrav från länsstyrelsen. Med andra ord får man skjuta överallt där hjortvilt brukar uppehålla sig.
Det är inte tu tal om att dov- och kronvilt orsakar skador. Men det är stora skillnader mellan områden och det vore bättre med lokala lösningar än en generell åtgärd.
Man önskar att regering och Naturvårdsverket förordade långsiktiga skadeförebyggande åtgärder, i stället för att låsa fast sig vid att problem ska lösas med bly.
Skadorna kan öka
Det finns inget stöd för att skyddsjakten minskar skador. Faktum är att effekten kan bli motsatt.
Kronviltets reaktion på dylik störning är att lämna skogen senare på kvällen och återvända tidigare på morgonen. De tillbringar då mer tid i täta skogsbestånd, varpå skogsskadorna ökar.
En möjlig motreaktion blir att de som värnar viltet ökar utfodringen för att hålla djuren inom gränserna och rädda livet på dem. En annan blir att kompensera för skyddsjakten genom att spar
Jägareförbundet: ”Olyckligt beslut om hjortkalvar”
Jägareförbundet skriver i ett pressmeddelande att förbundets grundsyn är att jakt ska skötas under ordinarie jakttid. Då skapas bästa förutsättningar för en adaptiv viltförvaltning som leder mot uppsatta mål, som utgår ifrån viltets förutsättningar och andra intressen som jord- och skogsbruk. Skyddsjakt bör endast användas som nödlösning.
Mitten av juli
Dovviltets kalvar föds från mitten av juni till mitten av juli. Med nuvarande beslut finns stor risk för skyddsjakt på nyfödda dovkalvar, som nästan bara diar under den första månaden. Detta gör att förbundet tycker det finns vissa tveksamma etiska aspekter i beslutet.
– Dovkalven gör ingen nämnvärd skada på oskördad gröda under den tiden. Vi vet också av erfarenhet att en eventuell skrämseleffekt hos hinden är liten hos dov. Därför kommer denna del av beslutet inte få någon större effekt, säger Daniel Ligné.
Däremot anser Ligné att förlängning av jakttiden till 15 april skapar möjligheter att fälla mer dovkalvar. Den delen i beslutet är går att motivera.
Inga skador i skog
Starttiden för skyddsjakt på kronkalv kan också vara motiverad, med utgångspunkt frå
Skyddsjakt på hjortkalv kräver eftertanke
Som vid all annan skyddsjakt måste jägaren i förväg noga tänka igenom för att den jaktverksamhet som bör bedrivas svarar mot kriterierna i jaktförordningen.
– Många ämnen måste besvaras, både inför jakten samt under tiden den bedrivs. Om fel djur fälls, eller ifall ett vilt fälls vid felaktiga grundläggande principer eller fundament, riskerar jägaren att åtalas och dömas för jaktbrott, säger Ola Wälimaa.
Han beräknar upp en antal problem att diskutera som jägaren bör söka svar vid innan skyddsjakten inleds: existerar jakten mot för för att förebygga skador, för för att stoppa pågående skador, vilka grödor äger skadats, kunna andra metoder än jaktverksamhet användas på grund av att avvärja skador, samt när existerar det ett skada?
– Grunden är för att en ägare av mark alltid måste tåla ett viss nivå av skador från vilt, det gäller på gröda såväl såsom i skogsområde. Frågorna ovan är sådana en länsstyrelse ställer innan den godkänna skyddsjakt, samt samma avväganden måste den enskilde jägaren göra, säger Ola Wälimaa.
Jägareförbundets jurist Ola Wälimaa uppmanar jägare vilket ska skyddsjaga hjortkalvar för att tänka efter före. Foto: Jan Henricson
På bar gärning
Den nya skyddsjakten kan delas in inom två segment. På kronkalv som orsakar stamskada vid träd, samt