Viktigaste valfrågorna 2019
Europaparlamentsvalet
- För ytterligare detaljer om valet i en viss medlemsstat, se de landspecifika artiklarna, Europaparlamentsvalet i Sverige
| Val till Europaparlamentet | |
| Val till Europaparlamentet | |
| Område | &#;Europeiska unionen |
| Antal mandat | |
| Valdagar | 23–26 maj |
| Valmanskår | Ca miljoner |
| Valdeltagande | 50,66&#;% |
| Valsystem | Proportionellt valsystem |
| Valmetod | Varierande |
| Spärr | Max 5&#;% på nationell nivå |
| Valresultat efter partigrupp | |
&#;&#;&#; &#;&#;&#; &#;&#;&#; &#;&#;&#; &#;&#;&#; &#;&#;&#; &#;&#;&#; &#;&#;&#; | |
Europaparlamentsvalet ägde rum i Europeiska unionen den 23–26 maj för att välja ledamöter av Europaparlamentet för mandatperioden –[1] Varje medlemsstat bestämde själv under vilken eller vilka av dessa dagar valet skulle genomföras; i de flesta medlemsstater ägde valet rum söndagen den 26 maj. Valet var det nionde allmänna och direkta valet till Europaparlamentet.
I valet ökade valdeltagandet för första gången i Europaparlamentets historia, från cirka 43 procent till cirka 51 procent. Liberala, gröna och högerpopulistiska partier gick framåt i valet, medan de traditionellt två s
Migration och klimat – viktigaste valfrågorna för européerna
En majoritet av EU:s invånare är mer rädda för en ny flyktingkris än för en ny ekonomisk kris och över en tredjedel menar att migrationen från länder utanför EU är en av unionens största utmaningar. Nästan hälften vill inte att deras land tar emot fler flyktingar.
Det visar en enkätundersökning gjord av YouGov som beställts av El País, Le Soir och ytterligare sex europeiska dagstidningar och som publiceras i dag, måndag.
I undersökningen har över 8 personer från åtta länder tillfrågats, bland annat Sverige, Frankrike, Tyskland och Italien.
Vid förra valet – ekonomin viktigast
Inför förra EU-valet, , ansåg EU-medborgarna att de största utmaningarna var den ekonomiska situationen, arbetslösheten och statsskulderna. Men i dag toppar istället migrationen (35 procent) och klimatet (29 procent).
Attityderna skiftar dock mellan länderna. Svenskarna hör till de mest kritiska till att ta emot fler flyktingar. Drygt hälften av de tillfrågade svenskarna instämmer i påståendet ”mitt land bör inte ta emot fler flyktingar från konfliktområden”.
Sverige hamnar bara efter Polen och Italien när det gäller motstånd
Foto: News Øresund
Den 5 juni går land till folketingsval och den sittande borgerliga regeringen ser enligt opinionsundersökningarna ut för att förlora makten. Men även om detta röda blocket ser ut att erhålla majoritet existerar det oklart vilka partier som kommer att ingå i samt stödja nästa danska statsmakt. Vänsterblocket existerar bland annat splittrat vad gäller invandringspolitik och den ekonomiska politiken. Samtidigt besitter statsminister Lars Løkke Rasmussen (Venstre) sträckt ut enstaka hand mot Socialdemokratiet ifall att regera över mitten. Valrörelsen präglas också från att detta finns kurera 13 partier att välja på, samt nära hälften av danskarna väntas välja på en annat område än nära det senaste folketingsvalet.
Opinionsmätningarna visar vid seger till vänsterblocket. i enlighet med Berlingske Barometer, som balanserar samman olika mätningar, skulle Socialdemokratiet, Radikale Venstre, Socialistisk Folkeparti, Enhedslisten och Alternativet tillsammans erhålla runt 55 procent från rösterna. Den sittande regeringen, stödpartiet Dansk Folkeparti samt det nya partiet Nye Borgerlige skulle få runt 45 procent.
Men det går inte för att prata angående blockpolitik längre i land. Statsminister Lars Løkke Rasmussen öppnar inom en färsk