Gulesäck till moderkaka
Gulesäcken är en av de tre fostersäckarna, de andra två är amnion och allantois. Gulesäcken är störst och viktigast i början av graviditeten, bland annat börjar blodbildningen i gulesäcken. (Sen vandrar blodcellerna in i embryot från gulesäcken.) Gulesäcken kan ses som en tidig "moderkaka" förlorar endel av sin betydelse när den riktiga moderkakan är färdigbildad.
Gulkroppen finns INTE i livmodern (läst om att vissa som fått missfall tror det är gulkroppen som kommer ut etc). Gulkroppen eller Corpus luteum bildas på äggstocken, på den plats där äggblåsan - follikeln - fanns innan det blev ägglossning. Där växer alltså en gulkropp ut efter en ägglossning, det sker efter VARJE ägglossning oavsett om man blivit befruktad eller inte. Gulkroppens uppgift är att tidigt i graviditeten utsöndra graviditetsbevarande hormoner. Är man inte gravid bryts gulkroppen ner och en ny ägglossning kan ske (somliga kan ha kvarståede gulkroppar så de blir "skendräktiga", får inte mens och kan inte bli gravida förrän gulkroppen är borta mha medicin). Gulkroppen är alltså en slags
Fosterhinna
Fosterhinnor är hinnor som är viktiga under utvecklingen av ett embryo eller foster. Det finns många sorters fosterhinnor.
De olika fosterhinnorna kallade amnion, korion, allantois och gulesäck finns hos alla däggdjur, fåglar och kräldjur. Dessa djur kallas amnioter.[1][2]
Korion är den yttersta fosterhinnan hos amnioterna. Insekter har även en korion som utgör det yttesta skalet av insekternas ägg.[3]
Hos fåglar ansluter sig allantois till korion under äggets skal. Hos många däggdjur blir allantois stor och kommer att ingå moderkakan, hos människan utvecklas den till att leda blod till och från moderkakan.[4][5][6][7] Hos så kallade äkta däggdjur (där människan ingår) är en fosterhinna kallad gulesäcken tom och tillbakabildas snart.
Människans fosterhinnor
[redigera | redigera wikitext]Människans fyra fosterhinnor bildas tidigt under fosterutvecklingen.[6]
Människan har två fosterhinnor, en inre, amnion, och en yttre, korion.
Amnion och korion kommer att omge fostret och skyddar det mot bakterier.[8]
Fostervatten bildas av amnion tidigt i graviditeten.[4]
Fostrets del av moderkakan bildas av en del av korion.[4]
Ibland
Moderkakan – allt du behöver veta
Moderkakan existerar ett unikt organ vilket bildas från celler både från den gravida samt embryot. Den växer inom takt tillsammans att fostret i buk växer samt man brukar säga för att vid ett fullgången graviditet väger moderkakan ungefär ett fjärdedel från bebisens vikt. Så angående din bebis väger 4 kilo, då väger moderkakan 1 kilo. "Don efter person" brukar barnmorskor yttra. Det önskar säga massiv bebis, massiv moderkaka samt liten bebis, liten moderkaka.
Moderkakan bildas när ägget fäster
Utvecklingen från moderkakan börjar cirka sex dagar efter befruktningen. Då har detta befruktade ägget precis fäst sig inom livmoderns slemhinna. Precis innan detta besitter hänt äger några erhålla celler skiljt sig ifrån blastocysten liksom det befruktade ägget kallas vid denna tidpunkt. Dessa få celler blir mot fosteranläggningen samt de andra cellerna bör utveckla sig till moderkaka.
Under de inledande veckorna förgrenar sig moderkakan med ”rötter” som växer inåt inom livmoderns slemhinna. Rötterna förgrenar sig mot mammans blodådror så för att näring samt syre kunna transporteras mot fostret.
Moderkakans fem viktiga funktioner
1. Ge fostret näring.
2. Ge fostret syre.
3. Skydda fostret från skadlig påverkan.
4. Trans