Vår bor honungsbin
Honungsbi
Honungsbi[1] eller tambi (Apis mellifera)[1] är en art i insektsordningen steklar som tillhör familjen långtungebin (Apidae).
Honungsbiet är ett socialt bi, det vill säga att det bildar samhällen. Ett fullständigt bisamhälle utgörs av en drottning (en fullmogen hona som även kallas visen[2]), till drönare, samt från 10&#; (övervintrande) till som mest uppåt 90&#; arbetsbin,[3][4][5] som alla är sterila honor. Dessa har förmåga att kommunicera rörande förekomster av rika näringskällor och kan på så sätt samordna arbetsinsatsen när de samlar in nektar och pollen.
Honungsbiet är en av mycket få insekter som hålls som husdjur av människan (domesticering av arten inleddes troligen i Mellanöstern för ungefär 9&#; år sedan), främst på grund av sin förmåga att tillverka honung av nektar, men också för den tjänst det utför genom pollinering av fruktträd och andra odlade växter. I Sverige är tambin den viktigaste pollinatören på odlade fält av raps och rybs (men när det gäller klöver, bär- och fruktodling liksom den vilda floran är det solitärbin och humlor som är de viktigaste pollinatörerna).[6] Även bivax är en för människan användbar produkt som bi
Det våras för bina
I landet bor cirka arter från bin. Även de knubbiga humlorna räknas som bin.
De är allihop vilda, förutom honungsbiet likt sköts från människor. Vissa bin bor under takpannor eller inom ihåliga träd, andra kryper ned inom gamla musbon eller hål i marken.
Flitiga hantverkare
Bin existerar duktiga yrkesman. Murarbin bygger väggar inom boet tillsammans med sand samt lera. Tapetserarbina plockar små bitar från blomblad på grund av att tapetsera väggarna inom hemmet. detta blir en bra skydd för för att ägg, larver och puppor ska överleva vintern.
Singelbin
Alla insekter som pollinerar förutom humlorna och honungsbin lever utan sällskap, som solitärbin. De hjälps inte åt att samla mat alternativt bygga bon.
På vårkanten kryper de övervintrade hanarna fram först. Några dagar senare kommer honorna. Efter parningen lägger honorna sina oval form i egna små boende med enstaka matsäck från pollen intill som larven kan förtära av då den kläckts.
Bin i samhällen
Honungsbin och humlor äger en drottning och bor i samhällen med enstaka stor släkt. Tidigt vid våren tittar humledrottningen fram. Då flyger hon mot ett mysigt musbo var hon lägger en inledande kull ägg.
De första humlorna är arbetarhonor som samlar mat samt hjälper mot att att födas upp fler av drottningens kulla
Bin och deras livsmiljö
Faktablad
Bin är viktiga: när de letar efter mat gör de samtidigt så att det blir frukt, bär och nya blommor. I Sverige finns cirka sorters bin, men många arter är hotade. Visste du förresten att även humlor är en sorts bin?
Publicerad 14 apr, • 10 min att läsa
Vad är bin, och vad gör de?
Bin är insekter och tillhör gruppen gaddsteklar, precis som myror och getingar. Det är lätt att blanda ihop bin med getingar eller vissa blomflugor som också är gul-svarta. Alla honor bland bin, humlor och getingar i Sverige har en gadd. Honungsbin och getingar kan stickas om de hamnar i en jobbig situation, till exempel om man trycker till dem. Humlor kan också stickas, men ofta nöjer de sig med att vifta med ett ben för att visa att de vill vara i fred. Vilda bin som lever ensamma är mycket fridsamma. De har gadd men kan inte sticka människor med den. De är så små att gadden knappt kan sticka genom huden.
I Sverige finns det ungefär olika arter av bin. Alla utom honungsbiet, som sköts av människan, är vilda bin. Humlor räknas också som ett slags bi och i Sverige finns det ca 40 arter