Myclet fett i vävnader
Stamceller
- Celler med egen regenereringsförmåga
- Assymetrisk replikation: Delning genererar en ny stamcell och en som kommer att differentieras
- Finns i alla labila vävnader och även i viss annan vävnad
- Traditionellt betraktat genererar stamceller från en vävnad adulta celler av en typ som passar den vävnaden
- Lokalisering: Man har dock hittat stamceller i flera vävnader, bla benmärg som har förmågan att differentiera åt olika håll, sk vävnadsstamceller eller adulta stamceller
- Benmärgsstamceller har tex visats kunna generera fett, brosk, ben, endotel och muskelvävnad.
- Denna förmåga har även hittats bland fibroblaster i dermis (2% av dem, plastikkirurgföreläsningen…)
- Embryonala stamceller är de mest mångsidiga…
Regenerativ medicin
- Skapar ny vävnad åt pat som förlorat (plastikkirurgi). Avlägsna kärna från oocyt -> in med kärna från patients cell -> Tillväxt in vitro -> Embryonala stamceller från blastocyst
Vilka vävnadstyper oss har samt var dem finns inom kroppen?
Det finns sju vävnadstyper som samtliga tillsammans bildar kroppen samt dess organ; epitel, bindväv, fett, brosk och ben, muskler, nerver, blod samt lymfa. varenda typ från vävnad har sina egna kännetecken. detta finns speciella celler vilket ligger vid ett speciellt sätt inom vävnaden.
Läs mer
Hur bildar vävnader organ?
Alla vävnader bildar samt bygger tillsammans upp kroppen och kroppens organ. Vävnader består från specialiserade celler med bestämda uppgifter samt egenskaper. ifrån början bildas de ifrån omogna samt icke inriktade celler – stamceller. Stamceller kan delas och bilda nya stamceller, eller mer mogna inriktade celler. Vilka är dem fyra vanligaste grundämnena? detta vanligaste ämnet är faktiskt syre, dock ej såsom fri syrgas, utan bundet till kisel och andra element inom s.k. silikat-mineral. Därnäst kommer kisel samt aluminium, följt av järn, kalcium, magnesium, natrium, kalium, titan, mangan och fosfor.
Och en ytterligare fråga, hur många grundämnen har oss i kroppen?
Om man tittar på vilket en människa egentligen består av sålunda är detta en ganska enkel kemisk sammansättning. ovan 99 andel utgörs från tio olika grundämne Forskningsprojekt Ett enzym som finns p&#; v&#;ggarna i alla blodk&#;rl fungerar som en "d&#;rrvakt" och styr tillg&#;ngen p&#; fett i kroppens v&#;vnader. Fett transporteras av blodet som droppar &#;verkl&#;dda med s&#;rskilda proteiner. Hela droppen kallas lipoprotein. Lipoproteinerna m&#;ste spj&#;lkas av speciella enzymer f&#;r att fettet ska tas upp i kroppen f&#;r att nyttjas som energik&#;lla eller lagras i fettv&#;vnaden. Projetket studerar det enzym som spj&#;lkar lipoproteiner, lipoproteinlipas, och finns p&#; alla blodk&#;rlsv&#;ggar. Dess verkan kan normalt anpassas till kroppens behov av fett i olika v&#;vnader; man s&#;ger ibland att det fungerar som en d&#;rrvakt. Vi &#;r intresserade av hur denna d&#;rrvakt f&#;r sina order, varifr&#;n styrningen kommer, hur d&#;rrvakten anpassar sitt arbete och hur snabbt det kan ske. Finansår , , , , , , , huvudman: G. Olivecrona, finansiar: VR-M, y , y , y , y , y , y , y , huvudman: G. Olicecrona, finansiar: Druvan AB, y , y , y , y , y , y , y , huvudman: T. Olivecrona, finansiar: VR-M, y , y , y Fetthantering p&#; molekylniv&#;
Projektansvarig
Projektöversikt
Projektperiod:
– Finansiering