Hur finansieras digital vård
Regeringen tog tidigare under året emot skrivelsen Effektiv och behovsbaserad digital vård (DS ) från utredaren Björn Eriksson, som undersökt hur digitala vårdkontakter ska regleras och finansieras framöver. Förslagen har nu varit ute på remiss, och Vårdföretagarna har idag lämnat in sitt remissvar efter en bred dialog med medlemsföretagen inom hälso- och sjukvården.
&#; Vårdföretagarna ställer sig huvudsakligen positiva till utredningens förslag, men vi vill också påtala vissa brister och risker med en del av förslagen, säger Daniel Forslund, utvecklingsansvarig för digitalisering på Vårdföretagarna.
&#; Det är en milstolpe att de digitala vårdtjänster som från början sågs som udda och perifera nu föreslås bli en lagstiftad skyldighet för alla vårdgivare att erbjuda. Detta är en stor seger framförallt för patienterna, men också för alla de modiga privata vårdgivare som var först i Sverige med att erbjuda den goda digitala tillgänglighet som patienterna förväntar sig, säger Daniel Forslund.
&#; Det är hög tid att sätta punkt i den känslomässiga nätläkardebatten, och övergå till en mer faktabaserad dialog med fokus på de reella problem som återstår att lösa
Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv
Läs mer angående publikationen Skriv utLadda ner sammanfattning
International Health Policy Survey (IHP)
Förord
Sverige deltar sedan i ett årlig internationell jämförande utredning av hälso- och sjukvården för för att öka utbildning mellan länder och för att ge underlag till förbättrat beslutsfattande inom sektorn. granskning – the International Health Policy Survey (IHP) – leds från den amerikanska stiftelsen The Commonwealth Fund och genomförs i 10 länder. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vård- samt omsorgsanalys) besitter sedan inom uppdrag från regeringen för att genomföra samt redovisa den svenska delen av IHP-studien. I den här rapporten redovisar oss resultat samt analyser från års granskning, där Australien, Frankrike, Kanada, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, landet, Tyskland samt USA deltog. Norge såsom var tillsammans i dem tidigare undersökningar deltar ej längre inom undersökningen. års IHP-undersökning undersöker hur medicinsk expert som existerar verksamma inom de olika ländernas primärvård ser vid sitt sysselsättning och olika dimensioner från hälso- samt sjukvården inom stort.
Arbetet nära Vård- samt omsorgsanalys äger gjorts från projektledaren Peter Nilsson, analyt
1. Sammanfattning
Promemorian innehåller förslag som syftar till att säkerställa att primärvård som ges av digitala vårdgivare bättre kan integreras och samordnas med övrig primärvård samt se till att digitala vårdtjänster ges efter behov och främjar kostnadseffektivitet.
Promemorian innehåller även ett antal rekommendationer som regionerna med bibehållen rådighet kan välja att följa för ett mer tydligt och sammanhållet hälso- och sjukvårdsystem.
Utgångspunkter
Som centrala utgångspunkter för förslagen har utredningen särskilt uppmärksammat och problematiserat följande: – Primärvårdens uppdrag att bland annat samordna patientens
insatser försvåras av ett splittrat system. – Relationskontinuitetens betydelse i primärvården riskerar att
urholkas i dagens system. – Huvudmännens förmåga att prioritera och styra försvagas av den
digitala utomlänsvården. – Det krävs åtgärder för att säkerställa principen om vård efter
behov och kostnadseffektivitet. – Dagens system innebär konkurrensproblem och en omotiverad
styrning mot utomlänsvård. – Specialiserad digital öppen vård har svårt att hitta en egen plats i
systemet.
Sammanfattning Ds